Trekamp för alla typer

Triathlon. Tänker du järnmän som späker sina kroppar? Dygnslånga tävlingar? Olidliga avstånd? Visst. Men det är också en idrott som slagit rot bland sådana som du och jag – helt vanliga motionärer. GP åkte på Colting Triathlon Camp i Borås för att ta reda på varför.

Torsdag

13.45. Ankomst till Colting Camp.

Hi. I’m Mike. Are you also here for the camp? En vithårig man med pigga ögon plirar mot mig i hotellhissen. Uppenbarligen ser jag ut som en triathlet. Alltid något. Mike har rest från Florida för att delta i Colting triathloncamp. Själv har jag bara färdats dryga timmen från Halmstad. Men rent mentalt är resan närmast intergalaktisk.

Under välkomstbolognesen hinner 24-åriga Jenny Nilsson från Alingsås berätta att hon kört 25 lopp och tränar två pass om dagen. Den glada motionären inom mig kvider. Det blir inte bättre när Tommy Andersson från Hindås får ett lätt chockat ansiktsuttryck vid avslöjandet att jag aldrig varit i närheten av en racercykel.

15.25 Löpteknik

”Hanna, sluta tänka!”. Livsstilsinspiratör Pasi Salonen läser tankar på gräsplanen. Vi tränar drillövningar med fokus på stegfrekvens och hållning. Triathlonlöpning handlar om ekonomi och rätt teknik. Att lära sig maximera sin fysiska förmåga med så lite energiförbrukning som möjligt för att orka.
Löpning är dessutom det sista momentet i ett triathlonlopp och innebär ofta trötta ben. Därför är det viktigt att använda armarna för att driva på. Att man hämtar kraft i backar genom att tassa upp och rulla ned med fartens hjälp.

– Hållningen är också viktig. Kroppen ska gå i en rak linje från hake till bröst och höft och fötterna ska vara under kroppen – inte framför, instruerar Jonas Colting.

16.45 Flodhästflås i bassängen

Det hjälper inte att man tagit guldmagistern i en halländsk göl för tjugo år sedan. Kan man inte crawla är man ingenting. Tackar högre makter för att jag inte är ensam. Nybörjarna hänvisas till barnbassängen. Glid, flyt, håll andan!

Makarna Anett och Michael Barmer, båda 51, har rest från Helsingborg och var med på lägret även förra året.

– Fram till för fem år sedan hade jag aldrig rört på mig, jag var inte ens simkunnig. Vi gör det här för att det är roligt, man träffar folk. Och vi har börjat tävla! Även om jag kommer sist känner jag mig som en vinnare i jämförelse med alla som ligger på soffan, säger Anett.

Även i simningen är tekniken avgörande. Korta, hårda pass rekommenderas framför långa.
Sista längan ropar Pasi ”braaa Hanna” och efter det kör jag ett extra varv på bara endorfiner.  Kliver upp, ograciös som en flodhäst. Men rätt nöjd ändå.

20.00 Vi lär känna varandra

”I love Colting camps”. Norrmannen Jan-Hugo är veteran i sammanhanget. Han har varit på sju läger förut. Första dagen avrundas med middag, genomgång och presentation. Vi är 11 kvinnor och 14 män med en genomsnittsålder på 37 år. Henrik, lärare från Strömstad, fick lägret i present av sin fru. Lova från Sundsvall hamnade i en 30-årskris medan Magnus från Bjärred träffade en 71-årig triathlet på en flygning till USA och insåg att det inte finns något bäst-före-datum.

– Jag vill leva länge men vill inte bli gammal.

Jonas Colting njuter.

– Det där är en jäkla skön livsläxa. Vi är mycket mer resultatet av vad vi gör än vad vi är.

Fredag

10.00 Löpintervaller.

Sommarens första riktigt varma dag och nu ska tekniken införlivas i löpning på Ryavallen. Alla springer i egen takt, med egen klocka. Inga piskor, bara peptalk. Det piper likt en ostämd fågelsångskör från avancerade pulsklockor och fler än ett par fötter har försetts med barfotaskor, en av de senaste trenderna i löparvärlden. Fast över frukostbuffén enades vi om att det egentligen inte behövs någon avancerad utrustning. Det är liksom det som är tjusningen med triathlon.

14.00 Landsvägscykling

På väg ut från Borås proklamerar konditionscoach Erik Wickström cyklistens tio budord. Exempelvis ska cykelben – kvinnliga som manliga, vara rakade. Strumporna bör vara låglästade och att cykla med tröja utan armar är INTE okej.

– Men nybörjarmisstag accepteras, säger han med en räv bakom örat.

Med en citybike kommer man långt, men det går inte fort. I synnerhet inte i jämförelse med racercyklisterna. Efter fyra rundors intervall á fem kilometer vardera med olika kadens (trampfrekvens) tryter både förstånd och ork. Men det finns glädjeämnen. Som att man slipper pungskav.

20.10 Träningsupplägg

Det är inte de enstaka, superhårda passen som skapar en Iron Man. Nej, det är det man kan göra mycket och ofta. Efter nytt pass i bassängen och välförtjänt middag snackar vi mål och träningsupplägg. Att arbeta upp kontinuitet i sin träning är A och O. Korta simdistanser med hög fart och lite längre distanspass i både cykel och löpning rekommenderas.

– Det stora problemet för många att få tiden att räcka till. Då är det viktigt att tänka att den bästa träningen är den som blir gjord, säger Pasi Salonen.

Lördag:

12.30 Mitt i Borås Triathlon

I två dygn har vi drillats i hur man lär sig bli snabbare utan att bli tröttare. Som att dricka mycket under cyklingen, strunta i strumpor och sätta cykelskorna på pedalerna i förväg.

Idag är det upp till bevis. Alla lägerdeltagare – det visar sig att många av oss aldrig gjort en triathlon tidigare, ska ställa upp i Mitt i Borås Triathlon. Inför loppet går det rykten om att det ligger en död älg i Viskan. Lyckligtvis är det just bara ett rykte, men däremot är det många vilt vevande armar och ben som ska pareras i det 14-gradiga vattnet. Cykelkläderna har krånglats in under våtdräkten före start och efter 380 meters simning bär det av, 18 kilometer totalt. En baggis i jämförelse med kampen i vattnet. Sista momentet, 4,2 kilometers löpning upp och nedför backarna i Stadsparken och benen känns som geléklumpar. Likväl. Det har tagit drygt 70 minuter och nu är jag en tiondels Iron Man!

17.00 Stenåldersträning

Vi lyfter stenbumlingar, slår med slägga mot ådriga trädstammar, brottas och känner urkraften rinna genom kroppen. Primal walk, evolutionär funktionsträning, är Jonas Coltings senaste specialitet. Det handlar om att träna i kuperad terräng och att nyttja det naturen har att erbjuda i utmaningar – gärna barfota eller med så tunna skor som möjligt i syfte att träna underben och fötter. Ett välkommet avbrott i triathlonträningen – och visst var det så här neandertalarna brukade göra?!

Söndag:

09.30 Distanslöpning

Sista förmiddagen på Colting Camp. Distanslöpning står på schemat och målet är Almenäs badplats.

– Man ska aldrig underskatta värdet i oväntade utmaningar, säger Pasi Salonen med glimten i ögat när vi samlas i lobbyn.

Dryga timmen senare beordras vi ut på en simtur med kläderna på. Enligt den Coltingska filosofin behövs det inga vilodagar, utan snarare kontinuitet och varierad träning. Och kanske är det just så. För även om vägen tillbaka är tung efter fyra dagars intensiv träning, känns turen välbehövlig.

Kan det vara så att en blivande triathlet har sett dagens ljus i Borås?

Vad är triathlon?

Triathlon är en uthållighetsidrott bestående av simning, cykel och löpning. Tävling sker på olika distanser, allt från timslånga lopp till Iron man där man simmar 3860 m, cyklar 180 km och springer 42,4 km.

I Sverige arrangeras årligen ett trettiotal triathlontävlingar med sammanlagt 6000 startande, bland annat i Borås (juni), Göteborg och Tjörn (augusti). De senaste åren har antalet utövare ökat, främst bland motionärer, men även bland licensierade triathleter, där antalet stigit med 34 procent sedan 2008.

När man tränar inför ett triathlonlopp genomförs momenten vanligen var för sig. Det enda som krävs för den som vill börja är grundläggande utrustning som cykel, löparskor och våtdräkt
Läs mer på http://www.svensktriathlon.org/.

Colting Camps drivs av Jonas Colting, VM-medaljör i Ironman och Pasi Salonen, som bland annat har SM- och NM-medaljer i triathlon på meritlistan. Lägren hålls i Borås och vänder sig till både nybörjare och elitidrottare.

Triathlonläger, varför det?

Morgan Eklund, 19, student, Åland.
–Jag läste Jonas Coltings böcker och blev nyfiken. Triathlon är en häftig grej och utomhussport har intresserat mig länge. Det här är stort för mig, jag har princip aldrig varit ute och rest tidigare.

Mike Boll, 47, datortekniker, Florida.
– Jag ska göra en Iron man i november och detta blir min träningskickoff. Under mitt Sverigebesök ska jag även delta i Coltings cykelläger. Lägret budades ut på en insamlingsauktion för cancerforskning.

Diana Wikblom, 37, pälsdjursfarmare, Finland.
– Jag fick en spricka i foten när jag sprang i vintras. För att hålla igång uppmanades jag att simma och cykla. För många år sedan gjorde jag ett motionstriathlon. Nu föddes tankarna på nytt.

Jenny Nilsson, 24, studerar till idrottslärare, Alingsås.
– Jag är här för att lära mig teknik och få inspiration. Triathlon är lite crazy, det är en knäpp sport och man blir aldrig riktigt fullärd. Det är en utmaning och jag vill se hur bra jag kan bli.

Publicerat i Göteborgs–Posten 2011-09-18. Foto: Björn Olsson.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *