Malmö tar revansch

Malmö tar revansch


Trean går sin egen väg. Amerikanska tv-kanalen Fox och brittiska modetidningen GQ har båda skildrat Malmö som en gangsterstad. Nu bubblar en ny berättelse om Malmö – med mode, mat och musik som viktiga komponenter.

”Det är inte bara Zlatan som gör Malmö känt i Italien. Det är AltewaiSaome också”. Så lär en journalist på italienska Vogue ha kommenterat Natalia Altewai och Randa Saomes genombrott i den internationella modebranschen.
När designerduon återvände till Sverige från modemeckat Milano för tre år sedan trotsade de alla föreställningar om att man måste bo i Stockholm för att lyckas när de etablerade sig i Malmö.

Fler tänker som de. 2010 flyttade det internationella konstgalleriet Loyal hit från Stockholm. Amy Guint och Martin Lilja som driver galleriet, motiverade flytten med att ”det är lättare att vara unik och självständig här”. Loyal anses numera vara ett av Skånes färgstarkaste gallerier och figurerade för övrigt i ett bildreportage i New York Times i våras. Överskriften var ”Shipyards go chic” och handlade om fenomenet med båtvarv om genomgår en förvandling till trendkvarter. En utveckling som just nu pågår i Frihamnen i Malmö.

Här har krögarna Sebastian Persson och Ola Rudin nyligen öppnat Saltimporten Canteen, en restaurang där gästerna lunchar lyxig husman på långbord byggda på cementblock och gamla brädor, med Frihamnens lyftkranar som fond. Vid årsskiftet ska kantinen flytta in i själva Saltimporten, en fabrikslokal som huserar ett flertal kreativa företag. I byggnaden finns allt från reklamare till arkitekter och kläddesigner. Hamninloppet Hullkajen anses av många vara Malmös uppkomling bland trendiga stadsdelar just nu.

Bland företagarna i Saltimporten finns Elisabeth Månsson och Peter Turkalj som driver Ingela och Vi, en ”kreativ studio” inhyst hos reklambyrån Top dollar. Över en tallrik oxkind i rött vin diskuterar de fördelarna med att ha flyttat tillbaka sin verksamhet, från Stockholm.

– Vi gör bland annat scenografiska miljöer och startade firman här i Malmö 2005. Men eftersom den stora marknaden finns i Stockholm flyttade vi dit efter ett år, säger Elisabeth Månsson.

– Ganska snart kände vi att det var svårt att finnas till där. Om man inte gått på Beckmans, utan pluggat i Köpenhamn som jag, och saknar det kontaktnät man bygger upp under utbildningen där, så möter man en brantare backe.

Samtidigt tröttnade de på priserna och att behöva bo i tredje, fjärde och femte hand. Därför gick flyttlasset tillbaka till Malmö för ett år sedan.

– Malmö utvecklades mycket när vi var borta, industrisamhället försvann. Här finns en framtidstro och det är inte lika oroligt som i Stockholm. I Malmö kanske man vågar vara lite mer egen och man vågar chansa på mindre givna kort. Samtidigt bryr vi oss om varandra och delar gärna med oss till andra av våra idéer, säger Peter Turkalj.

Under 2011 etablerades åtta nya företag i Malmö – varje dag. De branscher där flest verksamheter startas är bland andra hotell och restaurang, förlag, film och telekommunikation. Detta enligt Malmö stadskontors årliga rapport ”Malmöläget”. Utvecklingen har staden att tacka sin unga befolkning för. Det tror åtminstone Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson.

– Över hälften av Malmös 300 000 invånare är under 35 år. Det är en ung befolkning som vågar experimentera. Detta ser vi till exempel på den växande spel- och mobilindustrin eller etablerandet av nya mediekluster som Media Evolution (reds.anm. en medlemsorganisation för södra Sveriges mediebranscher).

– I många länder har man sett att första och andra städerna rivaliserar, medan den tredje – lilla kusinen från landet, ångar på som ett jobbigt småsyskon och går sina egna vägar. Det är här, i mellanstora städer som Malmö, som tillväxten sker, menar Christer Larsson.

I en rapport som Öresundsinstitutet gjorde efter lågkonjunkturen i början av 2000-talet visade det sig att Malmö klarade sig mycket bättre än huvudstaden under lågkonjunkturen. Undersökningen visade att jobben till och med blev fler i Malmö under den perioden. Rapporten visar också att andra och tredje städerna generellt har en lugnare och jämnare utveckling i både upp och nedgång, och därför är mindre sårbara.

Öresunds- och kommunikationsforskare Jesper Falkheimer, vid Lunds universitet, är inne på liknande banor som Christer Larsson. Falkheimer menar att en ny berättelse om Malmö är under skapande. Den handlar inte om fattigdomsrapporter, dödsskjutningar eller förortskravaller. Inte heller om förvandlingen från en färglös industristad till trendig kunskapsstad, om broförbindelse till kontinenten eller ekologiskt hållbara bostäder i gamla varvsområden – den storyn är också passé.

Lite klyschigt kan tyckas, men den nya berättelsen bygger på ett stolt folk som tar tillvara sin stads förutsättningar.

– Lite som Chicago eller New Orleans. Städer med stark kulturell identitet, men också med sociala problem och kriminalitet. För att lyckas måste man involvera inte bara de framgångsrika delarna av staden – och för Malmös del tänker jag då på till exempel högskolan, bron och Turning Torso – utan även de delar som inte gått lika bra. Den halvan som blev kvar efter förändringarna i början av 2000-talet, säger Jesper Falkheimer.

Anna Storåkers, konsert- och klubbproducent på Debaser Malmö, bekräftar kraften i det gränsöverskridande samarbetet i Sveriges tredje stad.

– Vi är några klubbar runt Möllevångstorget som fungerar lite som en musikalisk familj. På vårt senaste möte med Malmö stad i somras pratade vi om framtiden. Sedan tog det inte lång tid innan de hade tagit fram bland annat en klubbkarta som gör det lättare att hitta till oss.

När Debaser Malmö startades 2007 talade illvilliga tungor om att staden var för liten och att kvoten för antalet musikscener var fylld.

– Det som hände var att ännu fler scener öppnade. Nattklubben Babel kom kort efter oss, sedan Far i Hatten och Moriska Paviljongen. Ingen har fått stryka på foten, inte heller de scener som fanns innan vi kom, som KB och Inkonst.

Enligt Anna Storåkers erbjuder Malmö något helt unikt. En geografiskt koncentrerad men samtidigt mångsidig plats där en helt ny musikskultur har vaknat till liv.

– I och med att det finns fler spelplatser för stadens musiker så produceras det mer musik också. Man märker att när det finns en efterfrågan så höjs ambitionerna, det skapas ny musik. Med band som This is head, MFMB och Yast står Malmö för ett helt nytt sound, musik som bygger på extrem lekfullhet. Jag tror helt klart att det är en produkt av det musikaliska hänget i Malmö.

Publicerat i Dagens Nyheter 2012-10-13

web_reportage-malmo_1